
Vår guidade tur inleds med en kort promenad till vår utsiktsplats där den vidsträckta vildmarken öppnar sig. På färden mot vårat hägn berättar vår kunniga guide om myskoxens rika historia.
När du stiger in i hägnet väntar ett magiskt möte där du får möta ett levande urtidsdjur! Runda av din upplevelse i vår utställning och tillfredsställ din nyfikenhet.
Vårt äventyr tar sin början vid Härjebrygg i Tännäs, varifrån vi kör 7 kilometer; du kan antingen följa efter i din egen bil eller, om utrymme tillåter, åka med i vår guidebuss.

Wohoooo! Äntligen helg! // Ronja
Det Ronja inte vet är att vår veterinär kommer på rutinbesök imorgon. Hade hon vetat det är det inte säkert att det hade varit lika glada miner…
För att hålla vilda djur i hägn behövs åtskilliga tillstånd och det är många krav som ska uppfyllas. Ett av kraven är att man har en veterinär som ansvarar för vården av djuren och deras medicinska behöv. Veterinären måste enligt lagen vara på plats fysiskt minst en gång i kvartalet för att kolla till djuren. Händer det något akut i hägnet tillkallar vi självklart veterinären och vi har tät kontakt via mail och telefon mellan hans besök.
...
För att göra vardagen lite roligare för myskoxarna brukar vi bjuda dem på lite olika i matväg. Under vintern när vi inte kan erbjuda färskt gräs, björklöv, rallarros eller liknande så brukar de få lav. Här äter Helga och Ronja renlav. ...
Här är profilen på båda våra tjurar. Första bilden är på Gunnar, född 2023, andra bilden är på Henke, född 2019.
På bilderna ser man tydligt ålderskillnaden på dem genom att jämföra hornen. Hornen på myskoxar börjar växa rakt ut åt sidorna, sedan får de böjen och sist växer de ihop i pannan och bildar den karaktäristiska hornplattan.
Gunnar på första bilden har börjat få lite ämne till hornplatta men har fortfarande den vita pälsen kvar i pannan. Henke har en fullt utvecklad hornplatta som täcker hela pannan så den vita fläcken är helt borta.
Båda dessa fantastiska porträtt är tagna av Bengt Berg som besökte oss i februari! Tusen tack för fantastiska bilder!
...
Myskoxen är ett flockdjur som oftast lever i grupper på 5-30 individer. Flockarna kan bestå av både kor och tjurar i olika konstellationer men kan även bestå av grupper av enbart ena könet. Flocksammansättningen är ofta mycket lös och möts två flockar är det inte ovanligt att en del av djuren byter flock. I en flock med flera tjurar så jagar den dominanta ut sina rivaler under brunstperioden. Flockarna leds ofta av en äldre ko, en ledarko, som styr flocken till bra områden för sommarbete, kalvning och vinterbete. Även om flocken leds av en ledarko kan det finnas djur som är högre i rang än denna. Rangordningen sätts efter styrka och dominans. En flock kan alltså ha en tjur som står högst i rang men styras av en ledarko.
Myskoxarna söker inte närhet av varandra genom att putsa varandra eller gosa. De kommunicerar mycket med fysiska tecken så som ett horn i sidan på den som kommer för nära. Att leva i flock ger myskoxarna ett bättre skydd mot rovdjur. Myskoxens försvar mot rovdjur är att ställa sig tätt och bilda en mur framför eller en ring runt de yngre djuren med hornen utåt mot hotet. När hotet kommer nära nog lämnar en av myskoxarna ringen och attackerar. Att leva i flock kan även vara fördelaktigt när det kommer till uppfostran av kalvar. I vissa fall turas korna om att vara "barnvakt" och håller kalvarna under uppsikt. Att ha en flock att följa och skyddas av är en stor fördel för en liten myskoxkalv utan horn och styrka att försvara sig själv. Att leva i flock innebär också att djuren kan slappna av och sova medan de andra i flocken har koll på omgivningen och eventuella faror.
På bilden syns en del av vår flock i hägnet. Längst fram är Helga, sedan Henke och i bakgrunden skymtar Frösta.
Bilden är tagen av Emil Alenius @withalenius
...
Myskoxe 2030 är ett bevarandenätverk som skapades 2020 med mål att undersöka framtiden för den svenska myskoxpopulationen och hur den påverkar biologisk mångfald i fjällens ekosystem. Detta sker via inventeringar och forskningsprojekt. Vi på Myskoxcentrum är en stolt del av projektet som drivs tillsammans med Vildriket, Lycksele Djurpark och Skånes Djurpark. Projektet samverkar med CNRS/University of Toulouse och Sveriges Lantbruksuniversitet med stöd av Naturskyddsföreningen i Västra Härjedalen och Svenska Djurparksföreningen.
